Rehabresan

Alina gjorde tester - ett halvår efter operationen: "Det är lite nervöst”

Del 2 av ”Rehabresan” • Alina Miller berättar om vägen tillbaka - hittills • Möt sjukgymnasten Per Ingemarsson

Den 12 april 2022 fick Alina Miller äntligen ett nytt korsband.

Ett halvår senare begav hon sig till KMTI i Karlstad för att göra tester.

Då följde Fryksdalsbygden med.

Förutom Alinas egna ord om rehabresan hittills träffade vi sjukgymnasten Per Ingemarsson, som hanterar cirka 70 korsbandsskador per år.

Ska man prata knäskador i allmänhet och korsbandsskador i synnerhet, finns det nog ingen i hela Värmland som är bättre lämpad än knäspecialisten Per Ingemarsson. I över 35 år har han jobbat som sjukgymnast. Inne vid hans mottagning på KMTI har många stora och framgångsrika idrottare hamnat genom åren.

Innan Per Ingemarsson tar emot oss slår vi oss ned vid ett ledigt bort vid entrén, för att prata om Alinas rehabresa hittills.

Exakt ett halvår har gått sedan operationen. Man kan även säga att hon är halvvägs in i sin rehab. Ett år är riktmärket.

– Jag får nog intala mig själv att det är ett tag kvar, jag sitter lugnt i båten, skrattar hon och blir lite mer allvarlig:

– Jag vet vad jag ska igenom, vilka faser. April är målet.

”Mer ont den här gången”

För andra gången på drygt ett och ett halvt år fick hon ett nytt korsband på Ortho Center i Göteborg. Operationen gick bra, förutom korsbandet var det en liten skada på yttre menisken som de knipsade bort.

Alina sjukskrev sig i tre månader. Först var det i stort sett bara vila, sedan kunde hon så sakteliga växla upp till lätta rehabövningar.

– Jag har haft mer ont den här gången än jag hade i högerknät, lite tråkigt på så sätt. En period valde jag att backa lite grann, jag plockade bort några övningar.

Hennes sjukgymnast, Per Ingemarsson, gav dock lugnande besked.

– Han sa att det snarare var konstigt att det gick så himla bra med mitt andra knä, det här var lite mer normalt. Men det blir ju att jag hela tiden jämför med första rehabperioden.

"Det tar tid, men det har faktiskt gått lite lättare än jag trodde att det skulle göra.” säger Alina Miller om det första halvåret av sin andra långa rehabperiod.
"Det tar tid, men det har faktiskt gått lite lättare än jag trodde att det skulle göra.” säger Alina Miller om det första halvåret av sin andra långa rehabperiod. Foto: Fredrik Finnebråth

Alina Miller har mer kunskap än de allra flesta korsbandsskadade, inte bara för att hon nyligen tagit sig tillbaka från sin första korsbandsskada, hon är också utbildad fysioterapeut.

Trots det, eller kanske just därför, lämnas inget åt slumpen. Hon antecknar varje träningspass; övningar och vikter med mera (se hela hennes träningsschema längst ner).

– Det här halvåret har gått väldigt snabbt, men jag vet samtidigt att det är ett halvår kvar. Jag kommer att stå på gymmet tre dagar i veckan och göra mina övningar. Det tar tid, men det har faktiskt gått lite lättare än jag trodde att det skulle göra.

I juli började hon springa för första gången sedan operationen.

– Det var ett delmål, nästa grej är att börja träna med boll. Det är sådana tillfällen som man ser fram emot.

Det är inte betungande att gå till gymmet. Om jag inte varit skadad hade jag varit på gymmet ändå.
Alina Miller

Att kämpa sig tillbaka från en korsbandsskada är krävande både fysiskt och psykiskt. Det vet redan Alina Miller, som ju gör allt detta för andra gången.

Även om hon också hamnar i dippar undviker hon att hamna i sådana tankemönster.

– Vissa dagar är tyngre än andra, men jag tror att jag går in i min bubbla. Kommer det sådana tankar slår jag bort dem, för jag vet att det är bättre att bara köra på.

– Jag tycker om att träna, det är roligt och jag mår bra av det. Det är inte betungande att gå till gymmet. Om jag inte varit skadad hade jag varit på gymmet ändå. Jag gillar att sätta på mig hörlurarna, gå in i min värld och göra det jag ska.

Testerna gick bra för Alina Miller.
Testerna gick bra för Alina Miller. Foto: Fredrik Finnebråth

Ibland väntar en längre resa till gymmet för Alina Miller, när hon besöker sin sjukgymnast, Per Ingemarsson, på KMTI i Karlstad.

Den här gången skulle hon göra tester, styrka och hopp, för att mäta hur rehabiliteringen av hennes vänsterknä går.

– Jag har varit lite nervös inför det här, men det är bara att göra så gott man kan.

Per Ingemarsson finns alltid som ett bollplank.

– Han är jättebra med all sin erfarenhet. Det märks att han vet vad han håller på med. Är det något kan jag bara höra av mig till honom.

Bra resultat på testerna

I det första testet ska hon hoppa på ett ben, först framåt, sedan i sidled.

Efter det ett styrketest.

– Det ser bra ut, konstaterar Per Ingemarsson kort efteråt.

Väl tillbaka vid hans mottagning får hon ännu ett positivt, men överraskande besked, från Per.

– Du är redan uppe i samma styrka nu som du var efter åtta månader senast (första korsbandsskadan).

– Intressant, svarar Alina Miller, som inte riktigt får ihop det.

– Det är lite konstigt, men jag kanske är mer modig nu. Jag vågar lägga på lite mer vikt i stället för att vara så himla mesig. Jag vet att det inte kan hända så mycket om jag gör det jag ska.

Per Ingemarsson har jobbat som sjukgymnast sedan 1986. Sedan 1993 har han haft sin mottagning hos KMTI i Karlstad.
Per Ingemarsson har jobbat som sjukgymnast sedan 1986. Sedan 1993 har han haft sin mottagning hos KMTI i Karlstad. Foto: Fredrik Finnebråth

En främre korsbandsskada är den vanligaste typen av korsbandsskador. Unga kvinnor löper tre till fem gånger så stor risk att drabbas.

I Sverige opereras ungefär en tredjedel av alla som skadat sitt korsband. För övriga räcker det med träning för att få knät tillräckligt stabilt.

Inne i knäleden finns två korsband, det främre och det bakre. Korsbandens huvudsakliga uppgift är att stabilisera knät. De flesta korsbandsskador inträffar på det främre korsbandet och mellan 6 000–7 000 personer per år i Sverige råkar ut för en korsbandsskada.

– En 17-årig tjej som spelar handboll har störst risk att dra ett korsband, därefter fotboll, berättar Per Ingemarsson.

Läker sämre för unga tjejer

Vid en korsbandsoperation ersätts det skadade korsbandet med ett nytt, som görs av en annan sena från benet. Det tar oftast ett år att bli fullt återställd.

– Många tror att själva senan som man sätter in under operationen blir det nya korsbandet, men så är det inte. Det är runt den senan som ett korsband bildas.

– Därför kan det ta lite tid för läkningen, även om man är väldigt tränad. Knät har läkt runt 50 procent efter ett halvår. Alina skulle kunna spela fotboll redan nu egentligen, men kommer hon minsta fel blir det en ny operation, därför håller vi tillbaka. I Sverige försöker vi vänta tills det har gått ett år innan vi ger klartecken, det kör vi ganska hårt med, vare sig det är landslaget eller division 6.

Läkningstiden är individuell.

– Det tar längre tid för en 14-årig tjej att läka än för en ”gubbe” som Zlatan, många tänker att det borde vara tvärtom.

Inte sällan går korsbandsskador i arv. Per Ingemarsson rekommenderar att träna förebyggande med knäkontroll-övningar om man löper större risk att skadas.

– Om en nära släkting dragit korsbandet finns det en ökad risk. Och har man dragit det en gång ökar också risken för att göra det igen. I nästan alla korsbandsskador är det någonting som stör, man vet till och med att menstruation kan öka risken; prov i skolan, gräl med pojkvännen. Det är viktigt med hälsa, vara pigg, äta bra och vara koncentrerad.

Per Ingemarsson hanterar runt 70 korsbandsskador per år uppe vid sin mottagning på KMTI i Karlstad.
Per Ingemarsson hanterar runt 70 korsbandsskador per år uppe vid sin mottagning på KMTI i Karlstad. Foto: Fredrik Finnebråth

Bland idrottare tenderar viljan att vara stark, men för en korsbandsskadad person kan det kan vara svårt att se situationen utifrån. Att ta sig tillbaka på fotbollsplanen är inte alltid det klokaste valet, med tanke på vad ytterligare en skada kan innebära.

Hur ser din roll som sjukgymnast ut i ett sådant läge?

– Jag måste lyssna på patienten, i vården är det mer och mer deras eget val. Däremot är jag skyldig att informera.

Vad är det vanligaste misstaget en korsbandsskadad person gör i sin rehab?

– Gå på för tidigt, inte göra tester ordentligt.

Alla korsbandsskadade personer är unika, alltså ser rehabprogrammen olika ut, även om det finns ett grundschema som Per Ingemarsson utgår ifrån.

Hur ser då Per Ingemarsson på Alina Millers chanser att komma tillbaka på samma nivå som innan skadehelvetet började 2020?

– Det går absolut att komma tillbaka. Inom fotbollen är landslagsspelaren Hanna Glas ett bra exempel, som dragit av sitt korsband tre gånger. Väldigt många har gjort sina bästa säsonger efter en lång rehabperiod.

Är det vanligt att man tappar i snabbhet och rörlighet?

– Man ska egentligen inte behöva göra det, det är målet. Man kan bli en ännu bättre fotbollsspelare.

Per Ingemarsson gav Alina ett glädjande besked: hon får börja träna lite lätt med boll.
Per Ingemarsson gav Alina ett glädjande besked: hon får börja träna lite lätt med boll. Foto: Fredrik Finnebråth

Nästa delmål för Alina Miller är att få börja träna med boll. Och hon fick ett glädjande besked från Per Ingemarsson.

– Efter nio månader sjunker skaderisken, då kan hon börja träna med sitt lag (Lysviks IF). Jag vill inte att hon spelar match förrän det har gått ett år. Men redan i dag kan Alina få börja göra en lättare isolerad passningsövning.

– Yes! konstaterar Alina Miller efter ännu ett skönt och efterlängtat framsteg.

Alinas rehabprogram

Gör alltid dessa övningar:

– Uppvärmning cykel/crosstrainer/löpning

– Häldopp/enbensböj från step-bräda 3x10

– Draken 3x10

– Bulgariskt utfall på bosuboll 3x10

– Utfallsgång 3x10

– Benspark med ett ben

– Legcurl med ett ben

– Benpress med ett ben

– Frontböj

– Tåhäv

Cirkel; 3-4 av övningarna nedan, 3x30 sek/övning.

– Hopp: utfallshopp, enbenshopp, sidohopp, hoppa och landa på bosuboll

– Sidled över stepbräda

– Kettlebellswing

Väljer mellan dessa övningar, gör någon/några av dessa övningar 1-2 ggr/vecka:

– Utfall bakåt med skivstång/ i Smithmaskin

– Bulgariskt utfall i Smithmaskin

– Hip-thrust

– Raka marklyft med skivstång eller hantlar

Utöver detta löpning 2-3 gånger/vecka eller annan konditionsträning på cykel/roddmaskin/crosstrainer, ibland i kombination med gymmet.

Missade du del 1 av Rehabresan? Läs ikapp nedan:

Publicerad:

Artikeltaggar

Alina MillerFotbollKarlstadKMTILysviks IFLysviks IF damMotion och hälsaPer IngemarssonRehabiliteringRehabresanSportSverigeTräningVärmlands län