Hoppa till huvudinnehållet

Nina, 34, värnar om svamp – och tipsar om några förbisedda delikatesser

Publicerad:
Söndagens utflykt till Kummelöns naturreservat gav inte så mycket matsvamp, men medlemmarna stannade till titt som tätt för att kika på de nyttiga organismerna på marken. ”Det är helt enkelt skithäftigt att se hur hela ekosystemet hänger ihop”, säger svampkonsulenten Nina Viereckel.
Söndagens utflykt till Kummelöns naturreservat gav inte så mycket matsvamp, men medlemmarna stannade till titt som tätt för att kika på de nyttiga organismerna på marken. ”Det är helt enkelt skithäftigt att se hur hela ekosystemet hänger ihop”, säger svampkonsulenten Nina Viereckel. Foto: Peder Kaldal

Att hitta rätt i svampdjungeln är inte det lättaste, men det finns goda matsvampar som många låter bli.

– Men svamp är mer än bara mat, säger svampkonsulenten Nina Viereckel som ändå tipsar om några förbisedda godsaker.

Men ta inte med dig farmors gamla svampbok ut i skogen.

Intresset för skogen och dess innehåll växte under pandemin. Men svamp har länge varit något värmlänningarna tagit upp korgen för att gå ut och plocka.

Svampkonsulent Nina Viereckel upptäckte svampen under unga år i Tyskland. Sedan två år bor hon och maken i Lysvik, dit man flyttade från Stockholm.

– Vi är kanske en del i den gröna vågen som pågår just nu. Vi skulle gå en självhushållningskurs men blev kvar och nu har jag också utbildat mig till svampkonsulent, säger hon.

Svamp är viktig för naturen och uppskattad av skogens invånare, som den här sammetsoppen som små larver kalasat på.
Svamp är viktig för naturen och uppskattad av skogens invånare, som den här sammetsoppen som små larver kalasat på. Foto: Peder Kaldal

Men vad är det med svamp som gör det så intressant?

– I familjen har vi alltid tyckt att det är kul att plocka svamp. Det blir både middag och utflykt på samma gång, men svamp är mer än bara mat. Genom dem kan man bättre förstå sammanhanget i naturen, vilket fascinerar mig mycket. Bland annat kan man se om skogar har höga naturvärden.

– Det är helt enkelt skithäftigt att se hur hela ekosystemet hänger ihop och vilken roll svampen spelar.

En viktig men förbisedd organism, menar hon.

Nina Viereckel säger att så kallade produktionsskogar kan vara tråkiga när det kommer till att leta svamp. Där finns inte samma ”utbud” som i en naturskog. Och inte heller några ädellövskogar, vilket gör att en del svampar inte går att hitta i vår närhet.

– De flesta svampar är knutna till specifika trädslag.

Det blev en del diskussioner om vad det var för svampar man hittade. Och några speciella svampar passade man på att ta koordinaterna på för att lägga in i Artportalen.
Det blev en del diskussioner om vad det var för svampar man hittade. Och några speciella svampar passade man på att ta koordinaterna på för att lägga in i Artportalen. Foto: Peder Kaldal

Men hur är Värmland som svampregion?

– Det märks att vi är i en väldigt intressant del av Sverige. Vi har en del svamp som förekommer upp till den biologiska Norrlandsgränsen, men också några som har en nordlig utbredning. Det finns mycket skog, men det mesta är produktionsskog.

För att hitta vissa specifika svampar måste man därför leta upp var vissa träd växer. Som ek, bok och lind, kring dem finns till exempel blodsopp. Den fick Nina Viereckel åka till en kyrkogård för att hitta.

TV: HÄR GER NINA TRE SVAMPTIPS

Men det där med produktionsskog, finns det någon slags svamp som trivs bättre i en sådan miljö?

– Det är faktiskt så att kantareller trivs i nästan alla miljöer, även i unga skogar. Och håller man sig till de populäraste matsvamparna så kan man hitta det mesta, men då missar man chansen att se de andra svamparna, säger hon och skrattar.

Och då har vi kommit in på det där med matsvamp. Kantareller och karljohan är kanske de svampar som hamnar i flest korgar om hösten. Men det finns fler goda sorter, säger Nina Viereckel.

En stilstudie i fjällig bläcksvamp. Bild ett visar exemplar värda att plocka, bild två en som man bör låta blir. De sista bilderna visar en del av skörden Nina Viereckel gjorde av en slump samt vad hon gjorde med svamparna.
En stilstudie i fjällig bläcksvamp. Bild ett visar exemplar värda att plocka, bild två en som man bör låta blir. De sista bilderna visar en del av skörden Nina Viereckel gjorde av en slump samt vad hon gjorde med svamparna. Foto: Nina Viereckel

Är svampplockare rädda för att testa nya arter?

– Det är väl lite så. Jag skulle vilja uppmuntra till att man lär sig ett par nya arter i taget så man inte blandar ihop kännetecken till exempel, men då är det viktigt att man har en aktuell svampbok. För även om man kan några arter så kan de ha omvärderats som matsvamp. Sådana som tidigare ansågs som ätliga har man nu kanske sett innehåller gift.

Om du ätit giftig svamp

”Man ska vara försiktig med nya svampar man inte känner igen, så plocka bara det du är säker på. Men känner man att man ätit något som är fel ska man ringa Giftinformationscentralen. Det finns ingen skam i att ringa dit, utan det är en bra verksamhet och det är viktigt att den finns i Sverige”, säger Nina Viereckel.

En sådan är stenmurklan, som tidigare åts ganska mycket. Men nu har man upptäckt att den innehåller ett gift som trots att den kokas många gånger finns kvar. En annan svamp man ska passa sig för nu är pluggskivling.

– Äter man den en gång så ger den inga symptom, men äter man den igen så kan man få en allvarlig allergisk reaktion som förstör de röda blodkropparna. Detta då immunförsvaret bildar antikroppar mot en antigen i svampen. Även riddarmusseron som varit populär är inte lämplig i dag, då det skett förgiftningsfall i Europa.

Nina Viereckel visar upp en bok som är bra att ha om man ska ut i svampskogen.
Nina Viereckel visar upp en bok som är bra att ha om man ska ut i svampskogen. Foto: Peder Kaldal

Så att ta med sig farmors gamla svampbok är inte att rekommendera?

– Nej, jag skulle rekommendera senaste utgåvan av Nya svampboken som är perfekt för nybörjare och den som vill lära sig fler arter. Den har också en del som innehåller matsvampar där det inte finns någon förväxlingsrisk med andra och den innehåller också svamp som håller på att omvärderas, åt båda håll, säger Nina Viereckel.

För det är inte så att det bara är ätlig svamp blir oätlig, det motsatta sker också.

Om man går bortom kantarellerna och karljohan, vad ska man leta efter som ändå är värt att lägga i korgen?

– En ny matsvamp som varit populär på finkrogar är goliatmusseron. Den är väldigt populär i Japan, där den kallas matsutake. Där säljs de första exemplaren på auktion. Den går att hitta i Värmland och det finns några rapporterade fyndplatser på Artportalen, som är SLU:s system för rapportering av artobservationer.

– Svampen kräver nämligen äldre tallskogar med en viss kontinuitet, så det kan vara något att tänka på för skogsägare. Att de kan ha något de kan exportera för flera tusen varje år och inte bara se skogen som ett virkesförråd och kalhugga sina 100-åriga tallbestånd.

Under utflykten hittade medlemmarna oxtungssvamp. I USA försöker man odla den så det kan bli en ”vegetarisk steak” som blöder. ”Men i Sverige är den rödlistad och väldigt sällsynt”, säger Nina Viereckel.
Under utflykten hittade medlemmarna oxtungssvamp. I USA försöker man odla den så det kan bli en ”vegetarisk steak” som blöder. ”Men i Sverige är den rödlistad och väldigt sällsynt”, säger Nina Viereckel. Foto: Nina Viereckel

En annan matsvamp Nina Viereckel tipsar om är blodriska av olika arter. Den går inte att förväxla med någon annan svamp.

– Alla arter är ätliga och hyfsat vanliga. Bryter man sönder den så kommer det ut en morotsfärgad saft, det är ett bra kännetecken. Jag brukar steka dem färska.

Ninas Facebooktips

"Jag rekommenderar gruppen Svamp-klapp, där är medlemmarna duktiga på att ge svar om man har frågor och man kan få hjälp att artbestämma svamp. Då är det bra om man tar tre-fyra bilder på svampen så man får med alla kännetecken, gärna en bild i genomskärning också.”

Ytterligare en matsvamp som ligger henne varmt om hjärtat är stolt fjällskivling. Den växer gärna i hästhagar. Ramlar man över en ansamling stolta fjällskivlingar så får man mycket svamp för insatsen att det tar att plocka dem.

– Det är stora svampar som är hyfsat enkla att känna igen. Den har en relativt långfot och en ring på foten som är flyttbar. Sedan har den ett vattrat mönster på foten som är gråbrunaktigt. På sin ljusa hatt har den mörka fjäll som kan lossna, vilket är tvärtom en flugsvamp. Sedan har den ingen strumpa!

Hur tillagar man den?

– Man ska helst torka foten så man får svampmjöl att ha i till exempel soppor och såser, hatten kan man panera och steka som schnitzel. Den är jättegod.

Att lukta på svamp är något svampintresserade gör, men alla luktar inte gott. Här luktar Nina Viereckel, Thomas Viereckel och Sofi Romanov, som också är svampkonsulent, på en härsken svamp.
Att lukta på svamp är något svampintresserade gör, men alla luktar inte gott. Här luktar Nina Viereckel, Thomas Viereckel och Sofi Romanov, som också är svampkonsulent, på en härsken svamp. Foto: Peder Kaldal

Kommer svamp naturligt eller går den att plantera in i naturen?

– Det finns en del invasiva arter, så visst kan det hända sig att svampar sprider sig från odlingar. Men det är något man vill undvika. För man vet inte hur den fungerar på den lokala fungan. Men framöver kommer det troligtvis att ske en del förändringar. Gran, till exempel, kommer inte att trivas på vissa breddgrader. Det gör att fler lövträd kommer växa upp och det sprider svampar som är knutna till dem.

– Tyvärr går det inte att odla karljohan och kantarell eftersom de lever i symbios med träd, de bildar så kallat mykorrhiza med trädrötterna.

Kan det vara så att vår populära kantarell är hotad framöver?

– Nej, inte så länge vi har skog kvar, säger Nina Viereckel.

Under söndagen var Karlstads mykologiska förening på utflykt i Kummelöns naturreservat. Där hittades tyvärr inga av de matsvampar som Nina Viereckel tipsar om, men väl några andra spännande arter.

  • Arvid Romanov, ordförande i Karlstads mykologiska förening, hittar en intressant svamp som deltagarna vill kika på.
    Arvid Romanov, ordförande i Karlstads mykologiska förening, hittar en intressant svamp som deltagarna vill kika på. Foto: Peder Kaldal
  • Ametistskivlingen lyser upp bland höstfärgade löv.
    Ametistskivlingen lyser upp bland höstfärgade löv. Foto: Peder Kaldal
  • Eva-Lena Johansson, även hon svampkonsulent, hittade en kantkremla som skapade intresse.
    Eva-Lena Johansson, även hon svampkonsulent, hittade en kantkremla som skapade intresse. Foto: Peder Kaldal
  • En närbild på en kantkremla. ”En bra matkremla”, säger flera deltagare på utflykten.
    En närbild på en kantkremla. ”En bra matkremla”, säger flera deltagare på utflykten. Foto: Peder Kaldal
  • En något större ametistskivling.
    En något större ametistskivling. Foto: Peder Kaldal
  • Thomas Viereckel plockade upp en liten tuva med en svamp på. Nästan som ett konstverk.
    Thomas Viereckel plockade upp en liten tuva med en svamp på. Nästan som ett konstverk. Foto: Peder Kaldal
  • Den här lilla svampen heter grönskål och kan färga trä grönt. ”Det kan vara fint att tälja i om man hittar en bit som inte är rutten”, säger Nina Viereckel.
    Den här lilla svampen heter grönskål och kan färga trä grönt. ”Det kan vara fint att tälja i om man hittar en bit som inte är rutten”, säger Nina Viereckel. Foto: Peder Kaldal
  • Larvklubba heter den här lilla läskiga, röda svampen. Den parasiterar sig på larver som sedan dör. Det är det där vita ni ser.
    Larvklubba heter den här lilla läskiga, röda svampen. Den parasiterar sig på larver som sedan dör. Det är det där vita ni ser. Foto: Peder Kaldal

Artikeltaggar

Djur och naturLysvikÖlmeSkogSvampVärmlands län

Så här jobbar Fryksdalsbygden med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.