Nedläggningen av Rottneros Bruks sliperilinje är en direkt följd av den socialdemokratiska regeringens energipolitik. En politik, som man i stor utsträckning överlåtit åt Miljöpartiet under dess tid i regeringen. Utan förankring i den fysiska verkligheten har målet varit och är att förvandla Sverige till ”Världens första fossilfria välfärdsnation”. Fossilfria blir vi måhända, men när det gäller välfärden är 40 arbetslösa vid Rottneros Bruk ett varnande exempel. Energipolitiken har resulterat och resulterar i elpriser, som hotar både företags och privatpersoners ekonomi, ja hela samhällets.
Vindkraften hotar elförsörjningen. Regeringen mål är som bekant att ersätta all fossilbaserad verksamhet med elektricitet, genom stora statliga subventioner på vindkraft. Fram till 2045 ska enligt regeringens planer Sveriges elproduktion fördubblas med vindkraft. Nu är ju vindkraften väderberoende, vilket orsakar obalans i elsystemet, eftersom inga satsningar har gjorts på balanskraft/reglerkraft att sätta in, när det inte blåser. Hitintills har svensk och norsk vattenkraft räckt till för ändamålet. Men ytterligare reglerkraft/balanskraft gives ej inom vattenkraften eller på annat håll. Detta är en bidragande orsak till de höga och varierande elpriserna. Särskilt som regeringen (S+MP) dessutom stoppat elproduktion i kraftvärmeverk med höga skatter på elen. I Malmö avvecklas därför just nu ett toppmodernt kraftvärmeverk för export till Vietnam.
Till havs. Regeringen lösning på det växande vindkraftmotståndet har blivit, att försöka ta ifrån kommunerna vetorätten mot vindkraft samt att utbyggnaden framdeles ska ske till havs. Där är staten i huvudsak ensam sakägare. Lägg därtill, att regeringen har beslutat att staten, det vill säga vi medborgare, ska stå för kostnaden för utbyggnad av det havsbaserade ledningsnätet. Kostnaden svarar mot ca 30 procent av kostnaderna för havsbaserad vindkraft. Totalt behövs ca 15 000 havsbaserade vindkraftverk byggas för en dubbling av elproduktionen till 2045. Sålunda måste ca ett och ett halvt vindkraftverk byggas varje dag från och med dagens datum till 2045 om målet skall uppnås. Därtill behövs hundratals mil havsbaserat ledningsnät. Det går inte att mobilisera de tusentals ingenjörer, tekniker och byggarbetare, som behövs för detta projekt. De finns inte.
Nya serverhallar kräver två nya atomreaktorer. Därtill har regeringen (S+MP) skapat elbrist genom att aktivt lockat Amazon, Google och Microsoft att bygga stora serverhallar i Mellansverige med ett samlat effektbehov om cirka 2 000 MW. Detta mot att de endast betalar 0,6 öre per kilowatt i energiskatt. Normala konsumenter och företag betalar 35,6 öre per kilowatt. En enda serverhall drar lika mycket el som en stad på cirka 100 000 innevånare. Sverige har med denna politik redan med skattelättnader främjat dessa bolag med hundratals miljoner, trots att sysselsättningseffekten är ringa. En serverhall sysselsätter endast ett femtiotal personer.
Fossilfritt stål kräver sex nya atomreaktorer. Regeringen har dessutom med både statsbidrag och investeringar från våra statliga pensionsfonder satsat på fossilfri ståltillverkning i Luleå och Boden samt fossilfri järnsvamp – råvara för stål – i Kiruna och Malmberget. Kol skall ersättas med vätgas tillverkad genom elkrävande elektrolys av vatten. Sammanlagt kräver dessa satsningar 9 000 MW effekt el kontinuerligt. Elöverskottet (vattenkraften) uppe i norr är dock endast 3 000 MW effekt. Med andra ord behövs, för att genomföra dessa projekt, ett tillskott inom några år på cirka 6 000 MW kontinuerlig effekt, det vill säga produktionen från sex atomreaktorer på vardera 1 000 MW effekt. Genomförs projekten uppstår inom några år en betydande elbrist i norra Sverige. Samtidigt ska regeringen för hundratalet miljarder bygga ut kraftnätet söderut, så att dagens elöverskott ska kunna ledas till Mellansverige och Skåne, där elbrist redan råder. Ekvationen går inte ihop. Särskilt som regeringen (läs Miljöpartiet) för några år sedan genom en tillfällig så kallad effektskatt tvingade Vattenfall att i förtid avveckla atomreaktorerna Ringhals 1 och 2. Detta när Vattenfall planerade att livstidsförlänga reaktorerna.
Eldrivna bilar kräver två nya atomreaktorer. Dessutom tvingar regeringen genom beskattningen av fossila drivmedel bilisterna att gå över till elbilar. Ersätts dagens alla personbilar med elbilar behövs ett tillkommande effektbehov om ytterligare 2 000 MW, det vill säga produktionen från två atomreaktorer på vardera 1 000 MW effekt. Sammantaget behövs fram till 2045, om fördubblingen av elproduktionen ska ske med atomkraft, ett femtontal nya reaktorer byggas, det vill säga cirka en och en halv ny reaktor vart annat år. Den nödvändiga arbetskraften finns inte.
Prisstopp på el behövs. Det kostar inte mer att producera el i Sverige i dag än det har gjort sedan flera år tillbaka. Dessutom är Sverige självförsörjande på el. Likväl mångdubblas nu elkostnaderna till följd av att priserna sätts utifrån högsta dagspris nere i Europa. Regeringen bör snarast införa ett prisstopp på el utan att fråga EU om lov. Indelning av Sverige i fyra elområden måste dessutom omprövas. Indelningen är lika stollig som att dela in Sverige i fyra livsmedelsområden. Resultatet skulle bli mångdubbelt högre livsmedelspriser i Norrland jämfört med Skåne.
Regeringen energipolitik saknar verklighetsförankring. Sammanlagt måste fram till 2045 ett femtontal nya atomreaktorer eller 15 000 stora vindkraft byggas om regeringens energipolitik ska genomföras. Ingetdera är genomförbart fram till 2045. Fullföljs Socialdemokraternas energipolitik så hotas välfärden, demokratin, miljön och rättssäkerheten.
Sverige behöver en energipolitisk time out. Låt oss hoppas, att vi efter valet får en riksdagsmajoritet, som beslutar om en energipolitisk time out, ja ett moratorium. Detta med syfte att ta fram en energipolitik förankrad i den tekniska och fysiska verkligheten. En dubblad elproduktion till 2045 med vindkraft och/eller nya atomreaktorer är en utopi förankrad i en fix idé, att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Varför så bråttom? Det gives tid för eftertanke. Sverige är i praktiken koldioxidneutralt tack vare skogens nettobindning av koldioxid.
Björn Gillberg
Hela Sunne