Årets mottagare av Selma Lagerlöfs litteraturpris är Inger Edelfeldt.
Det avslöjades vid en ceremoni i biblioteket på Mårbacka på tisdagsförmiddagen, med en både glad och rörd pristagare på plats.
– Ta gärna bilderna innan jag börjar gråta!
De två senaste åren har pristagarna tillkännagetts på distans på grund av pandemin.
När 2022 års pristagare av Selma Lagerlöfs Litteraturpris avslöjades på tisdagsförmiddagen, var dock huvudpersonen själv på plats.
I Selma Lagerlöfs bibliotek väntade ‒ Inger Edelfeldt, en glad, stolt och strax också tårögd författare:
– Jag är så lättrörd! Ta gärna bilderna innan jag börjar gråta! Nej, nu är det för sent, sa hon efter att fått höra både en kort och en lång version av prisjuryns motivering.
Motivering
”För sitt mångåriga författarskap och stilbildande insatser inom ungdomsroman, novellkonst och serieroman. Liksom Selma Lagerlöf har Edelfeldt inspirerats av sagan, myten och mystiken i sin förståelse av vad det betyder att vara människa och hon delar samma känsla för det andliga i människotillvaron.”
Sagan sitter trångt
– Jättefint! sammanfattar hon sina intryck av juryns ord.
I båda motiveringarna lyfts fram hur hon, liksom Selma Lagerlöf, inspireras av sagor och myter i sitt författarskap. Det är hon lite extra glad över att det uppmärksammas:
– Därför att det känner jag sitter lite trångt i samtiden. Kanske inte för ungdom, de läser fantasy, men jag har ju faktiskt skrivit sagor för vuxna, inspirerad av Lagerlöf och det är väl inte en genre som är så där jättemodern nu, säger hon.
Skapandets kraft
Hennes senaste bok, Om snö och guld, kom 2021. Den handlar om en flicka som bär med sig trauma och desperation, men också hur hon med fantasi söker efter läkning.
”Skapandets kraft och hur den kan stödja och utveckla” är orden som Inger Edelfeldt själv använder när hon ombeds berätta om boken. Förlaget kallar den ”utvecklingsroman” och kanske skulle man också kunna se psykisk ohälsa som ett tema i boken, men just det uttrycket gillar inte författaren:
”Som fotvårtor i öronen”
– Jag hatar uttrycket psykisk ohälsa. Det låter som fotvårtor i mina öron, säger hon och föreslår ”själsligt lidande” istället.
– Jag tycker vi ska återföra själen. Det tycker Selma också, säger hon och skrattar.
Under sin författarkarriär har hon provat på många olika uttryck: noveller, romaner, serier ‒ och dramatik.
I oktober ska det om ”Gud och corona vill” bli premiär på Teater Giljotin i Stockholm på en pjäs hon skrivit.
I Selmas smak?
2023 kommer nästa roman...
– ...som jag tror att Selma skulle ha gillat, där sagomoment är inbyggda, precis som i Om snö och guld, men som också är en berättelse om berättande i sig, säger Inger Edelfeldt.
Ett porträtt av Selma Lagerlöf står framför henne på bordet. Det känns som att de är gamla bekanta, och jo, lite så är det ju:
– Jag växte upp med Selma, säger Inger Edelfeldt.
Hon berättar:
– Mammas folkskollärarinna, som var sträng med rättvis, gav till mamma som avskedspresent när mamma slutade åttan, sitt eget tummade folkskoleexemplar i röd pärm av Nils Holgerssons underbara resa. Den läste mamma högt för mig när jag var liten och det lever fortfarande mycket i mig.
Nyfiken på konstig Selmabok
Som vuxen är Herr Arnes penningar och Gösta Berlings saga två av hennes Lagerlöfsfavoriter.
– Och sen har vi lilla Bortbytingen. Men jag har inte läst allt. Jag har till exempel inte läst Bannlyst, som jag är nyfiken på eftersom alla säger att den är så konstig!
Vill lyfta fram novellerna
Ytterligare en sak i prisnämndens motivering uppskattas av författaren:
– Jag är jätteglad att novellerna uppmärksammades, för ärligt talat tycker jag inte de är tillräckligt uppmärksammade! säger hon.
I motiveringen framhålls också att hon har en hängiven läsekrets och att generationer av läsare funnit en anförvant i Inger Edelfeldt.
– Jag vill inte vara kryptisk. Jag tänker på läsaren när jag skriver. Jag funderar på ”hur kommer folk att uppfatta det här”. Jag är väldigt intresserad av kommunikation, säger hon.
Skriver för hand
Hennes skrivprocess karaktäriseras enligt egen utsago främst av att hon inte kan låta bli. En speciell sak är också hur hon skriver:
– Jag skriver alltid det första utkastet för hand, första utkastet till och med, i små anteckningsböcker som jag har högar av hemma.
– En del av min hjärna och fantasi sitter i handen. Det finns till och med forskning på att handen och finmotoriken spelar otroligt stor roll för hjärnan. Och kanske för själen också. Det händer någonting.
Energi ur Selmas stol
Själva prisceremonin äger rum lördagen den 6 augusti i Kulturveckan i Sunne och det är en rejäl summa pengar som väntar; Selma Lagerlöfs litteraturpris är på 100 000 kronor.
Vad ska du göra med pengarna?
– Det har jag faktiskt inte funderat över. Jag har mest funderat över äran. Och med äran tänker jag göra det att jag känner mig glad och nöjd och inspirerad och att sitta här och suga upp energi ur Selmas stol, eftersom jag är väldigt förtjust i Selma.
Stiftelsen bakom priset delar ut det för "att främja författarskap i Selma Lagerlöfs anda”. Litteraturpriset ska gå till en författare för ”ett eller flera verk på svenska språket”. Pristagaren utses av en prisnämnd som utses av stiftelsens styrelse.
Lindgren och Norén
Förra året fick Niklas Rådström litteraturpriset och året dessförinnan var det Monika Fagerholm som prisades.
Bland tidigare pristagare finns också Lars Norén (2017), Klas Östergren (2012), Barbro Lindgren (2007) och Tove Jansson (1992), Astrid Lindgren (1986). Det allra första, 1984, tilldelades Birgitta Trotzig.