Hoppa till huvudinnehållet

Debatt: Vi kan dra lärdom av Ukraina

Publicerad:

Demonstration mot Rysslands invasion av Ukraina utanför den ryska ambassaden i Stockholm.
Demonstration mot Rysslands invasion av Ukraina utanför den ryska ambassaden i Stockholm. Foto: Janerik Henriksson/TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Den ryska invasionen av Ukraina har skakat om ett chockat världssamfund. De som förutspådde att Kiev skulle falla inom några dagar och att president Zelensky snabbt skulle ersättas av en rysk marionett har haft grundligt fel. För i motsats till att ge upp har den ukrainska befolkningen med kraft visat på sin vilja att leva i ett självständigt och demokratiskt Ukraina. Från detta kan Sverige och övriga Europa dra lärdom. Demokratin är aldrig starkare än till den grad vi vill försvara den eller mera livskraftig än vad varje enskild individ bidrar till.

Den svenska självbilden är tätt förknippad med demokratiska institutioner föreskrivna i lagstiftning. Men dessa formella, om än viktiga, grunddrag är ensamma aldrig bärkraftiga nog för att bygga en långsiktig demokrati. Till ytan skulle Ryssland kunna vara lika demokratiskt som Tyskland eller Kanada. På pappret vilar det ryska statsskicket på medborgerliga rättigheter, ett oberoende rättsväsende och folkvalda ledare. Men man behöver inte gräva djupt för att dra slutsatsen att dessa idéer knappt kan beskrivas som en tandlös pappersprodukt i det alltmer auktoritära Ryssland. Kontrasten till detta är Ukraina som i stället för att underkasta sig Kremls styre valde att med vapen i hand försvara sin rätt till självbestämmande.

Hade Ukrainas folkvalda ledare och medborgare beslutat sig för att demokratin och friheten inte var värd att kämpa för hade kriget sedan länge varit över. Det är tack vare beslutsamheten att försvara de formella institutionerna genom ord och handling som de medborgerliga och mänskliga rättigheterna i Ukraina nu har en chans att överleva. Ukraina har visat att demokratin och friheten inte i första hand är de formella institutionerna utan människors vilja att förverkliga och försvara dem.

Den svenska demokratin föddes inte med ett riksdagsbeslut om allmän och lika rösträtt. Den tog sina första stapplande steg runt om i landet där människor organiserade sig, la grunden till ett föreningsliv och övade sig på att acceptera varandras olikheter. Steg för steg växte en kulturell idé och praktik om demokratin fram vilket senare kunde realiseras i formell lagstiftning. På samma sätt behöver demokratin idag förvaltas och utvecklas genom att vi alla i vår vardag levandegör den.

Simon Sjögren, liberal samhällsdebattör

Artikeltaggar

DebattKanadaKievRysslandTysklandVolodymyr Zelenskyj