Debatt: Slopa inte kunskapskraven

Debatt
PUBLICERAD:
”Vi behöver göra upp med betygsinflation och olikvärdig betygssättning”, skriver Christian Carlsson (KD).
Foto: Alexander Olivera/TT
Alltför många barn klarar inte grundskolan.
Mer än var fjärde elev i årskurs 6 saknade i våras godkända betyg i alla ämnen. Nära var fjärde elev gick ut nionde klass utan fullständiga betyg, och nära 16 000 elever, gick ut nionde klass utan behörighet till gymnasiet.

Det är ett enormt svek att så många barn lämnas efter i Socialdemokraternas Sverige.

Vägen framåt är dock inte att gömma undan barn i den internationella skolstatistiken. Inte heller sänkta kunskapskrav. Utbildningsminister Anna Ekström (S) har tidigare öppnat för att sänka behörighetskraven för att fler ska kunna komma in på gymnasiet. Det är fel väg. I stället behöver vi återupprätta skolans kunskapsfokus.

Kristdemokraterna välkomnar förslaget till ämnesbetygsreform. Ämnesbetyg på gymnasiet kan förhoppningsvis på ett bättre sätt uppmuntra till långsiktigt lärande och med större säkerhet spegla elevernas faktiska kunskaper i ämnet.

Tillsammans med övergången från dagens kursbetyg på gymnasiet till ämnesbetyg på gymnasial nivå, föreslår dock regeringen även att helt slopa begreppet kunskapskrav.

En kompensatorisk betygssättning ska införas där betygskriterier införs som begrepp i stället för kunskapskrav. För att eleven ska kunna få godkänt ska dock krävas att samtliga kriterier är uppfyllda, och begreppet kunskapskrav borde därför finnas kvar i lagen för att beskriva vad som krävs av eleverna för ett godkänt betyg.

Betyg är ett viktigt verktyg för att ge elever och föräldrar information om hur eleven förhåller sig till skolans kunskapsmål. Risken för betygsinflation och olikvärdig betygssättning är dock ett problem. Skolverket har visat att skillnaden i betygssättning i relation till de nationella proven mellan olika skolor är stor.

Det går inte att bortse ifrån att en övergång från kunskapskrav till betygskriterier skulle kunna innebära en risk för att likvärdigheten äventyras ytterligare om inte regeringens proposition kompletteras med förslag som syftar till just mer rättvisande betyg.

År 2022 skulle de nationella proven vara digitala och extern rättning av proven vara möjlig. Detta har försenats till tidigast 2024, men de nationella proven behöver snarast komma på plats. Betyg som korrelerar till resultaten på externt rättade nationella proven skulle kunna innebära en rättvisare betygssättning. Lärarna skulle i ett sådant system fortsättningsvis kunna beakta resultat på andra prov, uppgifter och annat vid bedömning av eleven, men betygen på skolenhetsnivå skulle samtidigt behöva korreleras till resultatet vid de nationella proven.

Kristdemokraterna lägger därför skarpa förslag i utbildningsutskottet om att utreda hur undervisande lärare kan kompletteras av oberoende lärare och fristående examinatorer vid betygssättning och om att ta fram en modell för hur betygen ska korreleras mot resultaten i de nationella proven.

Vi kommer med konkreta förslag för att en gång för alla göra upp med betygsinflation och olikvärdig betygssättning.

Nu behöver vi övriga riksdagens stöd för att sätta de faktiska kunskaperna i fokus.

Christian Carlsson (KD)

Skolpolitisk talesperson

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.