Debatt: Öka det trygghetsskapande arbetet i hela landet

Debatt
PUBLICERAD:
Behoven av en modernare lagstiftning för ordningsvakter är stora, skriver debattörerna.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Snart överlämnas ordningsvaktsutredningens betänkande till inrikesminister Mikael Damberg (S). Utredningen har pågått i mer än ett år och tillsattes av regeringen inom ramen för 34-punktsprogrammet mot organiserad brottslighet. Behoven av en modernare lagstiftning för ordningsvakter är stora och en unik chans öppnar sig snart för politiker från alla partier att bidra till ökat trygghetsarbete i hela landet.

Ordningsvakter är ett allt vanligare och viktigare inslag i lokalsamhällen landet runt. Auktoriserade bevakningsföretag bygger tillsammans med kommuner och regioner upp moderna verksamheter för att öka tryggheten. Modellen har visat sig framgångsrik och tydliga resultat på minskad otrygghet kan uppmätas i områden där ordningsvakter patrullerat under längre tid.

Sedan införandet av mobila ordningsvakter i stockholmsförorten Skärholmen år 2018 går det utifrån Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning att konstatera att flera brottskategorier har minskat radikalt. Till exempel är rånen och fickstölderna 80 procent färre i april 2020 jämfört med april 2018. Stöld och snatteri i varuhus har minskat med mer än 50 procent och skadegörelsebrott med 16 procent. Även om allt inte beror på ordningsvakter så är det en tydlig trend att utvecklingen gått i rätt riktning där just ordningsvakterna arbetat.

Med sådana resultat på platser där modellen tillämpats under längre tid finns det goda skäl till att möjliggöra samma arbete på fler platser i landet. Det är i grunden en fråga om rättvisa och om allas rätt till ett tryggt vardagsliv i sitt bostadsområde, vid sin busshållplats eller vid närbutiken.

Den nuvarande lagen om ordningsvakter är hopplöst förlegad. Här borde de senaste årens utveckling av ordningsvaktsuppdrag anammas med fokus på ordningsvakternas möjlighet att öka tryggheten. Låt ett av syftena med ordningsvakterna helt enkelt vara att öka tryggheten och med det syftet som grund också få tillstånd att arbeta på ett område.

Som komplement till polisen kan ordningsvakter avlasta genom lokal närvaro och med vissa polisiära befogenheter. Ändå avslås allt för många ansökningar om sådana områden och ordningsvakter nekas därför att på fler platser kunna avlasta en hårt belastad polismyndighet som i sin tur inte kan frigöra maximala resurser för den brottsbekämpning som samhället är i behov av.

Regeringens ordningsvaktsutredning ska senast under maj månad i år bli klar med ett förslag på hur ordningsvaktslagen ska uppdateras – för första gången på 40 år. Direktiven syftar till att ordningsvakter i större utsträckning ska kunna komplettera polisen. Vi hoppas att denna unika chans att öka tryggheten i fler områden och för fler invånare tas till vara på bästa sätt. Politiker från alla partier kan förhoppningsvis hålla med om möjligheterna för att ta ett steg i rätt riktning för mer arbete för ökad trygghet och samtidigt frigöra resurser hos polisen för att i sin tur bekämpa den grova brottsligheten som skadar landet.

Li Jansson, bransch- och näringspolitisk chef Säkerhetsföretagen

Sten Storgärds, näringspolitisk expert Säkerhetsföretagen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.