Insändare: Elevhälsans oro för elever i Sunne kommun

Insändare
PUBLICERAD:
Elevhälsan i Sunne kommun ser med stor oro på det sparkrav som har lagts.

Elevhälsan i Sunne kommun har fått ett sparkrav på 2,2 miljoner. För att komma in i ram planeras en omorganisation från central elevhälsa till separata elevhälsoteam under respektive rektor samt neddragning av tjänster. Man tillsätter inte tjänsten som enhetschef för elevhälsan efter pensionsavgång. Det orsakar en påtaglig risk för personalflykt då personalen önskar arbeta i en samlad elevhälsa. Elevhälsan ser med stor oro på detta.

Rektor leder och fördelar elevhälsoarbetet, vilket rektor alltid har gjort. Genom att lägga elevhälsoteamen under respektive rektor ges mindre möjligheter att fördela resurser dit de behövs bäst, förutom inom det egna rektorsområdet. I förslaget som finns planeras en samordnare som vid behov, i samråd med rektor, ska omfördela resurser. Då samordnaren inte har möjlighet att ha tillräcklig och samlad kännedom om respektive enhet för att bedöma behoven, ser inte vi i elevhälsan att det finns en likvärdighet för Sunne kommuns elever. Dessutom skapas en förlängd och tidskrävande process. En enhetschef för en central elevhälsa har en mer naturlig och konstant dialog med elevhälsopersonalen och kan på ett mer likvärdigt sätt fördela resurserna. Det behövs inte bara kunskap om hur behovet ser ut, utan även kunskap om vilka resurser man kan flytta på utan att det påverkar den enhet resurserna flyttas från alltför negativt. Enhetschefen ska också ha kunskap om de olika professionernas uppdrag och det lagrum som styr deras arbete för att kunna ge rätt uppdrag till rätt person. En central elevhälsa skapar större möjligheter till elevernas rätt till likvärdigt stöd och likvärdig tillgång till elevhälsa. Behoven på skolorna och den enskilde elevens behov samt hur många enheter respektive medarbetare arbetar på måste tas i beaktande. I förslaget som lagts fram har man utifrån nyckeltal, som baseras på antal elever per heltidsarbetare, som presenterades i regeringens utredning ”Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven” som presenterades i februari 2021. Dock lyfter man i utredningen att: ”En sådan reglering av en acceptabel lägstanivå kan främja en mer likvärdig tillgång till elevhälsan och ge bättre förutsättningar för elevhälsan att bedriva arbete på individ-, grupp- och organisationsnivå som är såväl åtgärdande, förebyggande och hälsofrämjande. För att regleringen ska ha denna effekt krävs att den uppfattas just som en lägstanivå och att huvudmannen tar sitt fortsatta ansvar för att skolan uppmärksammar elevernas rådande behov av elevhälsans insatser och dimensionerar personalresurserna med hänsyn till detta. Om den numerära regleringen uppfattas som ett tak, kommer skolor med sämre förutsättningar eller där elevernas behov av stöd och av ett aktivt elevhälsoarbete är större inte att få den tillgång till elevhälsopersonal som de behöver. Lägstanivån ska uppfattas som just en lägstanivå för tillgång, inte som en lagom nivå oavsett elevernas behov.”

Mycket talar för att våra barn och unga mår sämre. Varje år presenteras ELSA-statistik för kommunstyrelsen. ELSA, är elevhälsodata sammanställd och analyserad, som bygger på de hälsosamtal som skolsköterskorna gör årligen. För 2019/2020 ses för första gången sedan läsåret 2011/2012 att det sammantagna indexet för psykiskt välbefinnande är lägre i Sunne än i länet. Känslor av oro, nedslagenhet och ilska verkar ha gått ner i åldrarna. Bruk av alkohol är lika högt som 2012 och tobaksanvändningen har ökat. Detta är en hälsoindikator för sämre mående.

Dagens generation upplever något som ingen annan generation tidigare gjort därför kan det vara svårt att applicera dåtidens tankesätt för att möta upp elevernas situation i dagens samhälle. Stressen som barnen känner är inte enbart riktat mot skola och läxor. Stressen bottnar också i sociala relationer, spelande (tv-spel/dator), sociala medier och idrottande. Barnen känner sig hela tiden stressade över att behöva veta och ha kontroll över vad som händer på diverse plattformar. Vad händer på Snapchat? TikTok? Vid Bubblan? Fortnite? Vem är ovän med vem? Skolan blir helt plötsligt väldigt sekundär och idrottandet försvinner mer och mer vilket påverkar elevernas studieförmåga och därmed studieresultat.

Rädda Barnen, Bris, barn- och ungdomspsykiatrin och flera andra aktörer, myndigheter och forskare varnar för ökat antal barn far som far illa i hemmen och ökad psykiska ohälsa i samband med pandemin samt att skolan och skolans elevhälsa är viktiga för att upptäcka och fånga upp dem tidigt. Elevhälsan har en stor oro att analysen av ELSA 2020/2021 kommer att visa än mer alarmerande siffror.

I Sunne kommun planeras neddragningar av tal- och språkpedagog, en kurator, skolskötersketid och stor del specialpedagogtid. Resurs av elevhälsa på de olika enheterna reduceras så det inte finns tillräckligt med utrymme av tid för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsan ser med mycket stor oro på hur förslaget slår mot våra elever i Sunne kommun. Vi ser redan idag en ökning av elever som känner en oro och ångest för att gå till skolan. Den psykiska ohälsan växer bland barn och unga och den pågående pandemin har ökat antalet unga som mår dåligt och där de långtgående konsekvenserna inte kan förutses.

Förslaget som finns gynnar inte barnen. Det är väldigt viktigt att det poängteras.

Det gynnar inte barnen för att barnen kommer att få mindre, eller ingenting, av något som redan är väldigt lite.

Förslaget borde varit mer av allting, inte mindre. Det hade ingett förtroende och hade varit en tydlig signal inte bara till skolan, utan även till samhället.

Den samlade Elevhälsan i Sunne kommun

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.