I stort sett alla kommuner i Värmland har som mål om att förbättra sitt företagsklimat. Fler och växande företag betyder fler jobb, ökade skatteintäkter och därmed ett ökat välstånd i kommunen. Regelförbättring, förutsägbarhet, samt minskade kostnader till följd av regler och kortade handläggningstider är viktigt för tillväxten och företagsklimatet. I färska rapporter från Näringslivets regelnämnd (NNR) kring kommunerna regeltillämpning målas en tydlig bild upp kring de skillnader som finns, både inom Värmland och inom landet.
Når de storslagna målen om ett stärkt företagsklimat, väl förankrade hos politik och kommunledning, fram till handläggare som möter företagen i deras vardag? Nej, inte i den utsträckning man kan tro eller hoppas. I undersökningen om livsmedelskontroller framkom att i så mycket som en tredjedel av kommunerna, uppgav sig livsmedelsinspektörer vara säkra på att inget tydligt näringslivsfrämjande arbete bedrivs i kommunen. I Värmland uppger handläggare inom Livsmedelskontroll i till exempel Eda och Storfors att de arbetar utifrån kommunens näringslivsfrämjande policy, medan handläggare inom Serveringstillstånd i bland annat Forshaga och Kristinehamn uppger samma sak. Men ingenstans i Värmland arbetar handläggare inom båda dessa kontrollinstanser utifrån denna typ av policy.
Det är runt 60 procent av de svarande kommunerna i hela Sverige som är säkra på att ingen arbetstid går förlorad för företagaren, varken före under eller efter ett kontrollbesök. Kommunens kontrollfunktioner är en del av kommunens samspel med näringslivet och påverkar förstås hela näringslivsklimatet.
Vidare undersöks möjligheten till hjälp vid nyetableringar. Det borde inte spela någon roll vilken kommun i Värmland ett företag väljer att starta i, men skillnaderna i företagsklimat finns. 30 procent av kommunerna i Värmland kan inte lämna ett besked om totalkostnaderna för nödvändiga tillstånd vid första kontakt med kommunen, eller åtminstone innan ansökningshandlingarna skickas in. Det här försvårar etableringar, tid är nämligen pengar och kostnader för lokaler, personal och varor pausar inte bara för att besluten dröjer hos kommunerna.
Coronakrisens effekter och efterverkningar kommer att ställa extra stora krav på effektiviteten i de kommunala förvaltningarna framgent. Ska kommunerna uppnå ett gott näringslivsklimat, underlätta investeringsbeslut och främja att livskraftiga företag byggs upp igen efter krisen, måste insatser i form av bland annat effektiviserad och höjd myndighetsservice göras. Dessutom påverkar en minskning av regelbördan antalet arbetstillfällen – och därmed kommunernas skatteintäkter – positivt.
Vill kommunerna i Värmland vara en attraktiv plats för företagen, finns det anledningar att granska just hur företagen bemöts, hur tillstånd hanteras och hur tillsyn utförs. Här kan alla bli lite bättre. Vi hjälper er gärna!
August Liljegren, rapportförfattare, Näringslivets Regelnämnd
Eva Cooper, regionchef, Företagarna Värmland
Anna Hedberg, regionchef, Svenskt Näringsliv, Värmland
Sara Anderson, regionansvarig, Visita Mellersta
Maria Frisk, ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna Värmland
Henrik Ekelund, näringspolitisk expert, Svensk Handel
Jenny Nilsson, verksamhetsutvecklare, LRF Värmland