• idag
    5 aug
    12°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.5 mm
  • torsdag
    6 aug
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    7 aug
    24°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    8 aug
    26°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    9 aug
    24°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Följ med på helikopterkalkning utanför Lysvik

Nyheter
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Kalkning av sjöar kan verkligen se mäktigt ut.
Foto: Ina Forsberg
Det är dags för kalkning. FB fick följa med i skogarna öster om Lysvik under den spännande processen. Daniel Nilsson, ny förvaltningschef på Kalkningsförbundet är mitt i "slåttana" när han förklarar bakgrunden.

– Det här har vi fått för gamla synder. Vi fick mycket sur nederbörd under 60-talet över Sverige. Framför allt i Värmland och Västra Götaland. Den sura nederbörden ligger kvar i våra marker än i dag och för att få balans i naturen behöver vi kalka sjöar och våtmarker.

Daniel Nilsson är ny förvaltningschef på Kalkningsförbundet.

– Mitt största intresse är att göra natur- och vattenvård. Kalkar vi inte kan vi skippa resten också.

Idag ser nederbörden bra ut men inte markerna.

– Det mest riktiga hade varit att sprida kalk i till exempel skogen för att komma åt kärnan av problemet. Men sprider vi kalk i skogen så kan insekter, och även träden, dö. Istället sprider vi kalken i våra vatten där den inte gör någon skada utan bara hjälper till.

Kommuner ligger bakom

Bakom arbetet med kalkning ligger Kalkningsförbundet. Det bildades 2002 och består av kommunerna i Värmland men sköts centralt av förbundet tillsammans med Länsstyrelsen.

– Länsstyrelsen tar fram planen för vart det ska kalkas och vi ser till att det blir gjort. Pengarna söker vi från Havs och Vattenmyndigheten varje år.

Och budgeten är stor. Bara i år sprids 21 000 ton kalk i Värmland.

Kalksäckarna är på plats när helikopter och lastbil kommer. Platsen valdes ut av helikopterpiloten redan i mars i år.
Foto: Ina Forsberg

Kalkningen

Det finns olika sätt att sprida kalk på. Bland annat med kalkdoserare.

– Med dem sprider vi kalk i rinnande vatten året runt så länge det inte är is på vattnet.

Båt är ett annat sätt att sprida kalk.

– Man fyller båtens lastutrymme med torr kalk. När båtarna åker sugs vattnet in och blandar kalken till en slurry som sedan skickas ut igen.

Kalken sprids i djupa delar av vattnen för att den ska ge verkan och inte bli hård och hamna på botten.

– Det tredje sättet är att använda helikopter för att nå områden som är mer svåråtkomliga.

Båtkalkning och helikopterkalkning sker under sommar och höst. Och det pågår varje år tills nivåerna är bra igen.

– När man är nöjd med ett område och har uppnått målen kan man välja att trappa ner mängden kalk. Sedan kanske man väljer att avsluta vissa områden.

Peter Jonsson och Bengt Herkules kommer från Hälsingland och är denna vecka på plats i Värmland. De sköter arbetet från lastbilen och ser till att kalken hamnar i silo och basker för att sedan hängas på helikoptern.
Foto: Ina Forsberg
Helikopterpiloten Vebjørn Øseth, från Oslo, äter lunch vid lastbilen innan han ger sig upp i luften.
Foto: Ina Forsberg

Många ton

I Värmland sprids 9800 ton med båt, doserarna 2350 ton och 8850 ton med helikopter.

– I Sunne sprids 179 ton med båt och helikopter sprider 930 ton. Helst sprider vi med båt eftersom det blir mindre damm och bättre kontroll med hjälp av ekolodet. Men är det tjärn och myrar som ska kalkas då används helikopter.

Lokal kännedom är värdefullt

Kommunen tar upptagningsprover för att se om värdena blir sämre. Daniel uppmuntrar ändå människor med lokal kännedom att höra av sig om de misstänker att pH-värdet i vattnen ändrar sig.

– Om mört och kräftor har minskat eller försvunnit är det första tecknen på försurad sjö och vi tar då prover och gör en utvärdering. Det ändrar sig hela tiden så varje år blir det något nytt område vi kollar över. Att få information från någon lokalt boende är mycket värdefullt. De kanske har följt vattnen i 30-40 år.

Helikoptern sprider kalket.
Foto: Ina Forsberg

Kan se ut som skogsbrand

På Facebook-sidan uppdateras en blogg som visar var det kalkas. Men Daniel höjer ett varningens finger.

– Under helikopterkalkning kan det börja damma och ibland se ut som skogsbrand. Räddningstjänsten är informerad om vilka områden vi är i. Titta efter en helikopter för att se om det är kalkning. Eller ring in och kolla innan ni larmar.

Helikoptern har redan spridit kalk i halva Värmland. Men båtarna håller på ända in i september.

Helikopterkalkning - in action

Det går verkligen undan. Först häller Peter och Bengt kalksäckarna i lastbilens silo. Piloten, Vebjørn startar igång helikoptern en bit bort. Kalken skickas sedan ut genom baskern. Helikoptern flyger in över lastbilen med vajer och krok. Efter några sekunders hovrande drar den iväg med baskern för att göra första kalkningsutsläppet. Efter ungefär trettio sekunder är han tillbaka. Lämnar av baskern och hämtar upp nästa.

Några minuter senare, vid ett vatten, kommer Vebjørn flygande. Ett tätt vitt, tjockt moln bolmar över sjön. I helikopterns framfart dras molnet ut över vattenytan. Med vinden drar molnet över sjön och in mot land. Och det ser mäktigt ut. Efter sex vändor är området klart och det blir alldeles stilla.

Kalken släpps ner i silon på lastbilen.
Foto: Ina Forsberg
Helikoptern kommer in för att lämna av och plocka upp baskern med kalk.
Foto: Ina Forsberg
Baskern lämnas av.
Foto: Ina Forsberg
Helikoptern drar iväg med baskern. Det går undan. En vända tar bara någon minut.
Foto: Ina Forsberg
Helikoptern drar iväg över skogarna öster om Lysvik.
Foto: Ina Forsberg
Helikoptern släpper ut kalken.
Foto: Ina Forsberg
Den drar över sjön där den är som djupast.
Foto: Ina Forsberg
Och åker sedan snabbt tillbaka till lastbilen för att strax vara tillbaka.
Foto: Ina Forsberg
Kvar är bara stillheten och kalken som sprider sig innan den lägger sig i sjön.
Foto: Ina Forsberg
Så här jobbar Fryksdalsbygden med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.