Hoppa till huvudinnehållet

Heller och Hedman – konstnärer på liv och död

Publicerad:
Makarna Ellen Heller och Magnus Hedman har bott och arbetat på gården utanför Högboda i lite över fem år nu. De håller ateljéerna öppna i sommar.
Makarna Ellen Heller och Magnus Hedman har bott och arbetat på gården utanför Högboda i lite över fem år nu. De håller ateljéerna öppna i sommar. Foto: Sofie Borg

Heller Hedman ateljéer har varit ett hushållsnamn för värmlänningarna under många år och sedan fem år tillbaka är ateljéerna förlagda till en konstnärsgård utanför Kil. Mitt i den värmländska grönskan lever och arbetar nu konstnärsparet efter en kortare sejour i Västergötland.

– Vi längtade hem till Värmland, säger Ellen Heller.

Det är en bra bit från 61:an och upp till gården där konstnärerna Ellen Heller och Magnus Hedman bor och arbetar. Vid ett par tillfällen krävdes kartkonsultation för att kolla att den smala, vindlande grusvägen fortfarande ledde rätt.

– Det säger alla, säger Magnus Hedman och skrattar när han tar emot på gårdsplanen.

Mer konst:

Stor konst visas i Panncentralen

Trots det avskilda läget hittar besökarna till konstnärerna, som verkar ha varit saknade under några års bortavaro. Och inte undra på. Paret Heller och Hedman drev i 15 års tid Häljebols konstgård utanför Säffle med café, botanisk trädgård, konstutställningar och livespelningar.

– Vi hade så otroligt roligt, men det var så mycket jobb. Vi gjorde allt själva, säger Ellen Heller.

– Vi var tvungna att trappa ner, vi blev gamla, säger hon och skrattar.

Men gott om arbete har de fortfarande, även om de har pensionerat sig från de stora arrangemangen.

Ellen Hellers magnolior är stora och djärva och skiljer sig en hel del från hennes 1600-talsmåleri.
Ellen Hellers magnolior är stora och djärva och skiljer sig en hel del från hennes 1600-talsmåleri. Foto: Sofie Borg

Gammal ladugård

Gården i Nordsjö Bäcken utanför Högboda, som ligger vansinnigt vackert i brant sluttning ner mot fälten och skogen, är under ombyggnad och paret har flera projekt på gång samtidigt. I den gamla ladugården ligger deras respektive arbetsrum - Magnus Hedmans grafiska verkstad och Ellen Hellers ateljé - i varsin ände av byggnaden. Däremellan finns en lång sträcka av, kort och gott, gammal ladugård.

– Här ska det bli utställningshall, säger Magnus Hedman.

De är båda något så ovanligt som heltidsarbetande konstnärer och lever enbart på den konst de säljer. Tillsammans med flera andra yrkeskonstnärer arrangerar de konstrundan Värmlandshjärta, men i år fick den ställas in på grund av coronaviruset.

– Vi är konstnärer på liv och död, säger Magnus Hedman om situationen.

– Som konstnär kan man aldrig planera, man måste jobba hela tiden.

1600-talsstil

Parets ateljéer är monumentalt olika. Ellen Hellers ateljé har stora fönster som vetter mot en öppen hage och det är ljust och ombonat. I ett hörn står stora dukar med fantastiska porträtt och ett arbetsbord med verktyg för att tillverka färg.

– Det är samma teknik som 1600-talsmålningar, jag är utbildad inom den tekniken. Man får preparera egna dukar och blanda egen färg och jag målar sittande modeller. Men det är ett stort företag, säger hon.

På en annan vägg hänger betydligt ljusare tavlor med olika motiv av magnolior.

– Med magnoliorna får jag bli mer spontan. Det är en skulpturell blomma nästan och den är tacksam att måla på stor duk, det går inte med vilken blomma som helst.

Magnus Hedmans döda blommor är inslagna i plåten med en gammal båtskrapa och sedan tryckta i olika färger.
Magnus Hedmans döda blommor är inslagna i plåten med en gammal båtskrapa och sedan tryckta i olika färger. Foto: Sofie Borg

Båtskrapa som torrnål

Magnus Hedmans grafiska verkstad ligger i andra änden av byggnaden. Här finns stora arbetsbänkar, kopparplåtar och en stor press är mittpunkten i rummet.

– Det här är gamla kostallet där vi har stora grafikverkstaden. Ellen är också duktig grafiker, säger Magnus Hedman.

Själv jobbar han med etsning - där man fräter plåten med syra - och torrnål - i vissa fall ersatt av en båtskrapa.

– Men alltid på kopparplåt.

Kopparplåten färgas in och sedan används pressen för att trycka bilden, som ett negativ ungefär. Det gör att alla bilder är helt unika, det blir alltid lite mer eller lite mindre färg på olika ställen i motivet.

  • Tavlan har Ellen Heller målat själv – och sedan fått i present. "Jag sålde den för flera år sedan, men sen kom den ut på auktion och en kompis ropade in den och gav den till mig för att hon visste att jag inte kände mig klar med den. Tänk att ha såna kompisar!"
    Tavlan har Ellen Heller målat själv – och sedan fått i present. "Jag sålde den för flera år sedan, men sen kom den ut på auktion och en kompis ropade in den och gav den t… Foto: Sofie Borg
  • Magnoliorna i Ellen Hellers ateljé.
    Magnoliorna i Ellen Hellers ateljé. Foto: Sofie Borg
  • Skogsbilderna är som en sinnebild över de värmländska skogarna. Bilderna rönte stora framgångar när de ställdes ut på Moderna museet i Brasilien.
    Skogsbilderna är som en sinnebild över de värmländska skogarna. Bilderna rönte stora framgångar när de ställdes ut på Moderna museet i Brasilien. Foto: Sofie Borg
  • Strukturen som tryckplåten lämnar efter sig på bilden.
    Strukturen som tryckplåten lämnar efter sig på bilden. Foto: Sofie Borg
  • Tryckpressen är mittpunkten i den stora grafiska verkstaden.
    Tryckpressen är mittpunkten i den stora grafiska verkstaden. Foto: Sofie Borg

– Jag har haft olika kollektioner genom åren. Jag jobbar figurativt ibland och ibland blir det mer abstrakt, säger han och visar upp olika alster med olika stilar.

Sköra bilder som föreställer torkade blommor är ett resultat av båtskrapans hugg i plåten. Vissa bilder är flerfärgstryck, ett resultat av att köra flera plåtar på samma alster.

En av kollektionerna föreställer tung och mörk skog, som skogsgläntor sedda genom ett tätt, tätt granverk.

– Skogarna gick bra när jag ställde ut i Brasilien, säger Magnus Hedman.

De har båda varit framgångsrika genom åren. Ellen Heller är även skulptör och i sommar har hon utställning i Rottneros park i Sunne och på Värmlands museum går just nu - eller i alla fall när museet öppnar - en film om Magnus Hedman och hans arbete.

Livet på gården i Kil handlar också om barn och barnbarnen, renoveringen av huset och vad de ska göra med uthuset, men yrkesmässigt koncentrerar de sig numera bara på ateljéerna. Och gården står öppen för besökare hela sommaren.

– Här är det så stort att vi kan hålla avstånd, man kan ta med sig en fikakorg och komma hit, säger Magnus Hedman.

Artikeltaggar

Ellen HellerHeller Hedman AteljéerKilMagnus HedmanNöje/KulturSommarTurismVärmlands museum

Så här jobbar Fryksdalsbygden med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.