Få tillgång till plus - endast 1 krona första månaden

SD kräver klarspråk i vargfrågan

Insändare
PUBLICERAD:

Rovdjursförvaltningen har varit hett omdebatterad i många år. Efterhand har vi börjat få till stånd komponenter till en förvaltning som med tiden skulle kunna nå acceptans av både allmänhet och jägare. I detta känsliga läge hotas nu rovdjursförvaltningen av ett förslag från EU-kommissionen.

Sverigedemokraterna vill att regeringen skyndsamt meddelar EU-kommissionen att nuvarande förvaltningsjakt är en mycket viktig del i svensk rovdjurspolitik.
Foto: Anders Hanson

Förslaget innebär en mycket restriktiv tolkning av EU-s art- och habitatdirektiv beträffande rovdjursjakt, och som skulle omöjliggöra de svenska och finska förvaltningsmodellerna beträffande rovdjur. Den 30 oktober i år hölls ett konsultationsmöte om förslaget i Bryssel, varvid Sveriges representanter valde att inte yttra sig.

Svenska Jägarförbundet har i brev till regeringen påpekat att förslaget skulle omöjliggöra av riksdagen beslutad rovdjurspolitik och att regeringen därför skyndsamt bör klargöra Sveriges position för EU-kommissionen. I annat fall lämnar regeringen istället ett tyst medgivande till kommissionens restriktiva linje, trots att denna strider såväl mot riksdagens beslut, mot en dom i Högsta förvaltningsdomstolen gällande licensjakt på varg av den 30 december 2016, men också beträffande beslutade förvaltningsmodeller för andra arter såsom björn, varg och lodjur.

Sverigedemokraterna stöder Jägareförbundet i denna fråga.

EU:s art- och habitatdirektiv måste vara skrivet så att det kan anpassas från land till land. Geografi, flora och fauna skiljer sig mellan Europas länder. Beträffande varg måste i Sverige också hänsyn tas till den överkoncentration som är verklighet i många bygder där människor bor och verkar. Det är inte hållbart att kombinera mänsklig aktivitet och tamdjur med vargrevir ända in på knutarna.

När rovdjur beter sig oskyggt och söker föda nära människors boningar och bebyggelse, är det ett måste med hårdare jakttryck. Annars får vi samma problem som i andra länder, där oskygga soptunnevargar visat sig farliga inte bara mot tamdjur utan även angripit människor.

Det är av yttersta vikt att regeringen försvarar den svenska rovdjursförvaltningen och de av riksdagen fattade besluten. Alla de stora rovdjuren ska förvaltas på ett ansvarsfullt sätt och det sammantagna rovdjurstrycket behöver hållas på rimliga nivåer i hela Sverige. De nya förslagen från EU skulle kunna innebära allvarliga konsekvenser för den svenska landsbygdens överlevnad. Koncentrationen av rovdjur är redan besvärande i vissa delar av landet. Där man tidigare genom åren kunnat idka jakt, friluftsliv och djurhållning, känner man sig inte längre trygg eller fri.

Den gemensamma europeiska landsbygds- och miljöpolitiken är i många fall inte anpassad efter svenska förhållanden och saknar ofta både hänsyn till och förståelse för den som äger och brukar skog eller jagar. Sverigedemokraterna vill minimera EU:s inflytande över svensk jakt och viltvård. Dessa bör i allt väsentligt regleras av medlemsländerna själva, enligt den regel som kallas subsidiaritetsprincipen och är tänkt att hindra EU att blanda sig i detaljfrågor på nationell nivå.

Alla beslut som rör jakt och viltvård ska fattas så nära de människor som berörs som möjligt. Vår politik har sin utgång från de människor som lever, bor och verkar på landsbygden.

Sverigedemokraterna vill att regeringen skyndsamt meddelar EU-kommissionen att nuvarande förvaltningsjakt är en mycket viktig del i svensk rovdjurspolitik och att ändringar allvarligt skulle skada acceptansen för rovdjurspolitiken i Sverige. Hur Sverige upprätthåller livskraftiga stammar bör vara upp till Sverige att besluta.

Sverigedemokraterna kräver också klarspråk från svenskt håll mot nuvarande skrivning i art- och habitatdirektivet. Det är dags att ersätta den med ett mer tidsenligt direktiv som tar hänsyn till ländernas specifika förutsättningar. Lika viktigt är att den svenska tillämpningen av EU-s direktiv görs med ambitionen att skapa så stor handlingsfrihet som möjligt för dem som bor och verkar på Sveriges landsbygd.

Runar Filper och Mats Nordberg (SD), miljö- och jordbruksutskottet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.