• idag
    19 sep
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    20 sep
    16°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    21 sep
    18°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    22 sep
    16°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    23 sep
    16°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Så slår ett förändrat klimat mot Värmland

Miljö | Värmland och klimatet
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Vädret, växterna – och kaffet. Klimatförändringarna kommer att förändra Värmland till år 2100.
Foto: Jessica Gow, Helena Karlsson, Sanna Emanuelsson, Anders Hanson, Pontus Lundahl, Nathalie Forsström
Hur ser Värmland ut år 2100 om det blir tre, eller kanske till och med fem grader varmare? Gamla och sjuka får det tuffare när värmeböljorna blir längre, bebyggelse hotas av översvämningar – och till och med morgonkaffet står på spel.

SMHI har gjort klimatscenarier för alla län i landet. I det ena scenariet beräknas temperaturen stiga med runt tre grader och i det andra med runt fem. I det första görs stora insatser för att minska utsläppen, i det andra fortsätter de att öka. Effekterna blir tydligast mot slutet av seklet.

Exakt hur ett förändrat klimat ser ut är svårt att förutspå och även i framtiden kommer det att finnas år som är varmare, torrare, kallare eller blötare. Men extremerna blir troligen fler.

Även om den globala uppvärmningen stannar vid 1,5 grader så blir ökningen i Sverige och Värmland större. Ju närmare Arktis vi kommer, desto större blir uppvärmningen. Land värms också upp snabbare än hav.

Diagrammet visar beräknad förändring av årsmedeltemperaturen (°C) i Värmlands län under åren 1961-2100 jämfört med den normala (medelvärdet för 1961-1990).
Foto: SMHI

Årstiderna

Alla årstider blir varmare. Vintern blir kortare, eftersom hösten håller i sig längre och våren kommer tidigare. Sommaren blir längre.

Värmeböljorna lär bli allt långvarigare. SMHI har definierat värmebölja som årets längsta period med en dygnsmedeltemperatur på över 20 grader i snitt. Stiger temperaturen med fem grader pågår värmeböljorna i snitt i över två veckor längre i stora delar av länet, medan en temperaturökning på tre grader ger värmeböljor på runt en vecka.

Antalet dagar med snö minskar generellt. En temperaturökning på fem grader kan i praktiken ge snöfria vintrar längs Vänerns kuster, medan en ökning på tre grader ger 10–20 dagar med ett snötäcke som innehåller minst fem millimeter vatten. Även i norr blir det mindre snö.

Varmare somrar ger mer torka och längre värmeböljor. Bilden är från årets varma sommar. Arkivbild.
Foto: Helena Karlsson

Växterna

Växtsäsongen var 188 dagar under åren 1961–1990. De senaste dryga 20 åren har den ökat med runt en vecka. Mot slutet av 2000-talet kommer växtsäsongen att vara 40 dagar längre om temperaturen stiger med tre grader. Stiger temperaturen med fem grader blir den ännu längre.

Men det betyder inte automatiskt ökade skördar. Mer nederbörd, men också mer torka, gör att jordbruket måste vara flexibelt och både kunna dränera åkrarna och samla vatten för konstbevattning beroende på vad som behövs för stunden.

– Det blir ingen jämn förändring, utan en bökig förändring, säger klimatexperten Max Hansson på Karlstads universitet.

Arter som kan anpassa sig snabbt blir vinnare, de andra blir förlorare.

Blötare väder och mindre tjäle ökar risken för att särskilt granar blåser ner i stormar. I dag består mycket av den värmländska skogen av just planterad gran. Blandskog är mer motståndskraftig och varmare klimat gör att ek och bok skulle kunna växa i södra halvan av Värmland. Men ska den sprida sig så långt till 2100 krävs att vi människor hjälper till med plantering.

Fler arter kan sprida sig från trädgårdar ut i naturen i varmare klimat och i värsta fall ta över.

Eken kan växa i halva Värmland vid sekelskiftet – om den får hjälp av människan att sprida sig. Arkivbild.
Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

Djuren

Precis som med växterna vinner de som bäst kan anpassa sig till snabba förändringar. Varmare vatten sägs missgynna lax och öring och gynna gädda och abborre, men lägre vattenstånd genom exempelvis hårdare reglering försvårar för gäddan att hitta lekplatser. Inte bara klimatförändringar påverkar djuren, utan även annat som vi människor gör. Dessa faktorer samverkar och försvårar förutsägelserna.

Älgar klarar å ena sidan inte värme så bra och kan missgynnas av stigande temperaturer. Mer lövskog skulle å andra sidan troligen gynna dem, men om skogsskadorna ökar kan kraven på mer jakt göra detsamma.

Varmare vatten gynnar gäddan, men lägre vattenstånd har motsatt effekt. Många olika faktorer påverkar djur och växter och försvårar förutsägelser. Men arter som klarar snabba förändringar klarar klimatförändringarna bäst. Arkivbild.
Foto: Staffan Löwstedt / SvD / TT

Vattnet

Med en ökad temperatur kommer det att regna mer i slutet av seklet, knappt 20 procent mer i tregradersscenariot och drygt 20 procent mer i femgradersscenariot. Ökningen är störst på vintern och våren och mindre på sommar och höst.

Risken för översvämningar ökar när det kommer att regna minst 10 millimeter allt fler dagar. Även risken för skyfall ökar.

Tillrinningen ökar totalt sett, särskilt på vintern. Mest ökar tillrinningen i Upperudsälven (25–30 procent) och Klarälven (15–25 procent) mot slutet av seklet. På sommaren blir det tvärtom. När det blir varmare dunstar mer vatten och växterna suger upp mer. Det ger mindre vatten i vattendragen under växtsäsongen.

Värmland kommer att drabbas hårdare av torka. Ökar temperaturen med tre grader råder torka i 20–25 dagar per år, ökar den med fem grader blir det 30–40 dagar per år. Vänerkusterna drabbas ännu hårdare.

Höjd medeltemperatur ger mer regn och ökar risken för kraftiga regn och översvämningar. Bilden är tagen vid E45 i höjd med Tveta efter ett kraftigt regn.
Foto: Nathalie Forsström

Vänern

Vänerns vattenstånd kommer oftare att vara ovanligt högt eller ovanligt lågt. De höga nivåerna kan påminna om översvämningen 2000–2001, när en regnig höst och en mild vinter skapade stora problem. Eftersom Vänerns enda utflöde är Göta älv är den svår att tappa snabbt. Höga nivåer hotar både bebyggelse och jordbruksmark.

Låga vattennivåer slår främst mot sjöfarten. Varmare väder ger varmare vatten och mindre is vintertid.

Milda, regniga höstar och vintrar gör att Vänern riskerar att svämma över oftare, precis som den gjorde vintern 2000–2001. Bilden visar vallar vid Mariebergsviken i Karlstad. Arkvibild.
Foto: Anders Hanson

Sjukdomarna

Både värmeböljor och köldknäppar kan påverka flera olika sjukdomar. Riskgrupper när det är varmt är äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida. Även vissa läkemedel kan göra att man blir känsligare för värme. Värmen frestar hårdare på hjärtat och kan leda till hjärtsvikt eller värmeslag.

När det gäller smittsamma sjukdomar påverkar klimatförändringarna främst sjukdomar som sprids av insekter. Fästingsäsongen kan bli längre och fästingarna kanske fler. De smittor fästingarna sprider blir inte nödvändigtvis vanligare, men fler människor kan bli sjuka om fästingarna ökar i antal och är aktiva en större del av året. Kanske kan West Nile fever, en sjukdom som saknar svenskt namn och som sprids av myggor, etablera sig. Sjukdomen ger ibland inga symtom alls, men kan också ge influensaliknande symtom. I allvarliga fall kan den ge hjärnhinneinflammation och då vara dödlig.

Varmare badvatten ökar risken för badsårsfeber, en bakterie som i värsta fall kan orsaka blodförgiftning.

Men enligt Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, är globaliseringen en större risk när det gäller att sprida smittsamma sjukdomarsjukdomar än klimatförändringar. När varor och människor reser kors och tvärs över jorden finns alltid risk för smittspridning. Däremot skulle ett varmare klimat möjligen göra det lättare för insekter som råkat komma hit att klara sig i svensk natur.

Ett varmare klimat kan förlänga fästingsäsongen och därmed öka risken för att fler blir sjuka av fästingbett. Arkivbild
Foto: Anders Hanson

... och kaffet

För många värmlänningar är kaffet ett givet inslag i vardagen. Men klimatförändringarna hotar kaffeproduktionen, som riskerar att halveras till 2050. Anders Thorén är pressansvarig på Löfbergs i Karlstad och berättar att för de odlare företaget köper kaffe av är klimatförändringarna redan vardag.

– Det är en fråga som alla tar upp, som alla har konkreta exempel på, men det är glädjande att många kan berätta att det går att möta förändringarna på ett bra sätt.

Klimatförändringarna är redan vardag för de odlare runt om i världen som Löfbergs köper kaffe av och hotar framtidens kaffe. Men nya kaffesorter, täckgrödor och annat kan rädda koppen för värmlänningarna även år 2100. Arkivbild.
Foto: JESSICA GOW / TT

Täckgrödor i form av gräs som hindrar torr jord från att spolas bort av kraftiga regn är en metod. Tåligare kaffeträd en annan. Man försöker också att ta vara på även kaffeblommor som inte blir bär genom att torka dem och göra – te.

Kommer värmlänningarna att kunna dricka kaffe även år 2100?

– Vi gör allt vi kan för att de ska kunna det, säger Anders Thorén, som hoppas att klimatet inte ska ändras så mycket att det kaffet ska kunna odlas i Värmland.

Källor: SMHI "Framtidsklimat i Värmlands län" (2015), Lennart Wern, klimatolog på SMHI, Max Hansson, klimatexpert på Karlstads universitet, Anna Eklund, hydrolog på SMHI, Anders Wallensten, biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, Folkhälsomyndighetens sajt folkhalsomyndigheten.se, Nationalencyklopedin ne.se

Så här jobbar Fryksdalsbygden med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.